Skip to main content

1.2 Matritsa va Chiziqli Algebra — Nazariya

Hafta: 3 | Masalalar: 30 | Qiyinlik: ⭐⭐⭐


Kirish

Matritsa — sonlarni to'rtburchak jadval ko'rinishida tartibga solish usuli. Robotika va dronlarda matritsalar hamma joyda:

  • 🔄 Koordinata transformatsiyalari — robot qo'lini boshqarish
  • 🎯 Aylanishlar — dronning yo'nalishini o'zgartirish
  • 📊 Tenglamalar sistemasi — kinematika yechimlari
  • 🤖 Kalman filtri — sensor ma'lumotlarini qayta ishlash

1. Matritsa Asoslari

Ta'rif

m×nm \times n matritsa — mm ta qator va nn ta ustundan iborat jadval:

A=[a11a12a1na21a22a2nam1am2amn]A = \begin{bmatrix} a_{11} & a_{12} & \cdots & a_{1n} \\ a_{21} & a_{22} & \cdots & a_{2n} \\ \vdots & \vdots & \ddots & \vdots \\ a_{m1} & a_{m2} & \cdots & a_{mn} \end{bmatrix}

Maxsus Matritsalar

Kvadrat matritsa (n×nn \times n):

A=[123456789]A = \begin{bmatrix} 1 & 2 & 3 \\ 4 & 5 & 6 \\ 7 & 8 & 9 \end{bmatrix}

Birlik matritsa (Identity):

I=[100010001]I = \begin{bmatrix} 1 & 0 & 0 \\ 0 & 1 & 0 \\ 0 & 0 & 1 \end{bmatrix}

Diagonal matritsa:

D=[d1000d2000d3]D = \begin{bmatrix} d_1 & 0 & 0 \\ 0 & d_2 & 0 \\ 0 & 0 & d_3 \end{bmatrix}

Nol matritsa:

O=[0000]O = \begin{bmatrix} 0 & 0 \\ 0 & 0 \end{bmatrix}

Simmetrik matritsa (A=ATA = A^T):

A=[123245356]A = \begin{bmatrix} 1 & 2 & 3 \\ 2 & 4 & 5 \\ 3 & 5 & 6 \end{bmatrix}

2. Matritsa Amallari

Qo'shish va Ayirish

Faqat bir xil o'lchamdagi matritsalar uchun:

A+B=[a11+b11a12+b12a21+b21a22+b22]A + B = \begin{bmatrix} a_{11}+b_{11} & a_{12}+b_{12} \\ a_{21}+b_{21} & a_{22}+b_{22} \end{bmatrix}

Skalyarga Ko'paytirish

kA=[ka11ka12ka21ka22]kA = \begin{bmatrix} ka_{11} & ka_{12} \\ ka_{21} & ka_{22} \end{bmatrix}

Matritsa Ko'paytirish

AA (m×nm \times n) va BB (n×pn \times p) uchun natija CC (m×pm \times p):

Cij=k=1naikbkjC_{ij} = \sum_{k=1}^{n} a_{ik} \cdot b_{kj}
Muhim

Matritsa ko'paytirish kommutativ emas: ABBAAB \neq BA

Misol
[1234]×[5678]=[1(5)+2(7)1(6)+2(8)3(5)+4(7)3(6)+4(8)]=[19224350]\begin{bmatrix} 1 & 2 \\ 3 & 4 \end{bmatrix} \times \begin{bmatrix} 5 & 6 \\ 7 & 8 \end{bmatrix} = \begin{bmatrix} 1(5)+2(7) & 1(6)+2(8) \\ 3(5)+4(7) & 3(6)+4(8) \end{bmatrix} = \begin{bmatrix} 19 & 22 \\ 43 & 50 \end{bmatrix}

Transpozitsiya

Qator va ustunlarni almashtirish:

A=[123456]AT=[142536]A = \begin{bmatrix} 1 & 2 & 3 \\ 4 & 5 & 6 \end{bmatrix} \Rightarrow A^T = \begin{bmatrix} 1 & 4 \\ 2 & 5 \\ 3 & 6 \end{bmatrix}

Xossalari:

  • (AT)T=A(A^T)^T = A
  • (A+B)T=AT+BT(A + B)^T = A^T + B^T
  • (AB)T=BTAT(AB)^T = B^T A^T
  • (kA)T=kAT(kA)^T = kA^T

3. Determinant

2×2 Matritsa

det(A)=A=abcd=adbc\det(A) = |A| = \begin{vmatrix} a & b \\ c & d \end{vmatrix} = ad - bc

3×3 Matritsa (Sarrus qoidasi)

det(A)=abcdefghi=aei+bfg+cdhcegbdiafh\det(A) = \begin{vmatrix} a & b & c \\ d & e & f \\ g & h & i \end{vmatrix} = aei + bfg + cdh - ceg - bdi - afh

Kofaktor usuli

det(A)=j=1n(1)1+ja1jM1j\det(A) = \sum_{j=1}^{n} (-1)^{1+j} a_{1j} M_{1j}

Bu yerda M1jM_{1j} — minor (1-qator va j-ustunni olib tashlagandan keyingi determinant).

Xossalari

  1. det(I)=1\det(I) = 1
  2. det(AT)=det(A)\det(A^T) = \det(A)
  3. det(AB)=det(A)det(B)\det(AB) = \det(A) \cdot \det(B)
  4. det(kA)=kndet(A)\det(kA) = k^n \det(A) (n×nn \times n matritsa uchun)
  5. Agar qator/ustun nollardan iborat bo'lsa: det(A)=0\det(A) = 0
Geometrik ma'no
  • 2D: parallellogramm yuzi
  • 3D: parallelepiped hajmi
  • det(A)=0\det(A) = 0 — tizim yechimga ega emas yoki cheksiz yechim

4. Teskari Matritsa

Ta'rif

A1A^{-1}AA ning teskari matritsasi, agar:

AA1=A1A=IAA^{-1} = A^{-1}A = I

Mavjudlik sharti

Teskari matritsa mavjud ⟺ det(A)0\det(A) \neq 0

2×2 Matritsa uchun

A1=1det(A)[dbca]A^{-1} = \frac{1}{\det(A)} \begin{bmatrix} d & -b \\ -c & a \end{bmatrix}
Misol
A=[4726]A = \begin{bmatrix} 4 & 7 \\ 2 & 6 \end{bmatrix}

det(A)=4(6)7(2)=2414=10\det(A) = 4(6) - 7(2) = 24 - 14 = 10

A1=110[6724]=[0.60.70.20.4]A^{-1} = \frac{1}{10} \begin{bmatrix} 6 & -7 \\ -2 & 4 \end{bmatrix} = \begin{bmatrix} 0.6 & -0.7 \\ -0.2 & 0.4 \end{bmatrix}

Umumiy usul (Adjoint)

A1=1det(A)adj(A)A^{-1} = \frac{1}{\det(A)} \text{adj}(A)

Bu yerda adj(A)\text{adj}(A) — kofaktorlar matritsasining transpozitsiyasi.

Xossalari

  1. (A1)1=A(A^{-1})^{-1} = A
  2. (AB)1=B1A1(AB)^{-1} = B^{-1}A^{-1}
  3. (AT)1=(A1)T(A^T)^{-1} = (A^{-1})^T
  4. det(A1)=1det(A)\det(A^{-1}) = \frac{1}{\det(A)}

5. Chiziqli Tenglamalar Sistemasi

Matritsa ko'rinishi

{a11x1+a12x2++a1nxn=b1a21x1+a22x2++a2nxn=b2am1x1+am2x2++amnxn=bm\begin{cases} a_{11}x_1 + a_{12}x_2 + \cdots + a_{1n}x_n = b_1 \\ a_{21}x_1 + a_{22}x_2 + \cdots + a_{2n}x_n = b_2 \\ \vdots \\ a_{m1}x_1 + a_{m2}x_2 + \cdots + a_{mn}x_n = b_m \end{cases}

Matritsa shaklida: Ax=bA\vec{x} = \vec{b}

Yechish usullari

1. Teskari matritsa:

x=A1b\vec{x} = A^{-1}\vec{b}

2. Kramer qoidasi:

xi=det(Ai)det(A)x_i = \frac{\det(A_i)}{\det(A)}

Bu yerda AiA_iAA ning ii-ustuni b\vec{b} bilan almashtirilgan matritsa.

3. Gauss eliminatsiyasi: Kengaytirilgan matritsani qatorli operatsiyalar bilan soddalashtirish.

Gauss Usuli

[Ab][Ix][A|\vec{b}] \rightarrow [I|\vec{x}]

Qatorli operatsiyalar:

  1. Ikki qatorni almashtirish
  2. Qatorni nolmas songa ko'paytirish
  3. Bir qatorga boshqa qatorning ko'paytmasini qo'shish
Misol
{2x+y=5xy=1\begin{cases} 2x + y = 5 \\ x - y = 1 \end{cases}[215111]R1R2[111215]\begin{bmatrix} 2 & 1 & | & 5 \\ 1 & -1 & | & 1 \end{bmatrix} \xrightarrow{R_1 \leftrightarrow R_2} \begin{bmatrix} 1 & -1 & | & 1 \\ 2 & 1 & | & 5 \end{bmatrix}R22R1[111033]R2/3[111011]\xrightarrow{R_2 - 2R_1} \begin{bmatrix} 1 & -1 & | & 1 \\ 0 & 3 & | & 3 \end{bmatrix} \xrightarrow{R_2/3} \begin{bmatrix} 1 & -1 & | & 1 \\ 0 & 1 & | & 1 \end{bmatrix}R1+R2[102011]\xrightarrow{R_1 + R_2} \begin{bmatrix} 1 & 0 & | & 2 \\ 0 & 1 & | & 1 \end{bmatrix}

Javob: x=2x = 2, y=1y = 1


6. Xos Qiymatlar va Xos Vektorlar

Ta'rif

λ\lambdaAA ning xos qiymati (eigenvalue), agar:

Av=λvA\vec{v} = \lambda\vec{v}

Bu yerda v0\vec{v} \neq \vec{0}xos vektor (eigenvector).

Topish usuli

1. Xarakteristik tenglama:

det(AλI)=0\det(A - \lambda I) = 0

2. Xos vektorlar: Har bir λ\lambda uchun (AλI)v=0(A - \lambda I)\vec{v} = \vec{0} ni yeching.

Misol
A=[4123]A = \begin{bmatrix} 4 & 1 \\ 2 & 3 \end{bmatrix}

Xarakteristik tenglama:

det[4λ123λ]=(4λ)(3λ)2=0\det\begin{bmatrix} 4-\lambda & 1 \\ 2 & 3-\lambda \end{bmatrix} = (4-\lambda)(3-\lambda) - 2 = 0λ27λ+10=0λ1=5,λ2=2\lambda^2 - 7\lambda + 10 = 0 \Rightarrow \lambda_1 = 5, \lambda_2 = 2

λ1=5\lambda_1 = 5 uchun xos vektor:

[1122]v=0v1=[11]\begin{bmatrix} -1 & 1 \\ 2 & -2 \end{bmatrix}\vec{v} = 0 \Rightarrow \vec{v}_1 = \begin{bmatrix} 1 \\ 1 \end{bmatrix}

λ2=2\lambda_2 = 2 uchun:

v2=[12]\vec{v}_2 = \begin{bmatrix} 1 \\ -2 \end{bmatrix}

Qo'llanilish

  • Barqarorlik tahlili — boshqarish tizimlari
  • Tebranish modlari — mexanik tizimlar
  • PCA — ma'lumotlarni tahlil qilish
  • Inertia tensori — qattiq jism dinamikasi

7. Matritsa Dekompozitsiyalari

LU Dekompozitsiya

A=LUA = LU
  • LL — pastki uchburchak matritsa
  • UU — yuqori uchburchak matritsa

Tenglamalar yechishda samarali: Ax=bA\vec{x} = \vec{b}Ly=bL\vec{y} = \vec{b}, Ux=yU\vec{x} = \vec{y}

QR Dekompozitsiya

A=QRA = QR
  • QQ — ortogonal matritsa (QTQ=IQ^TQ = I)
  • RR — yuqori uchburchak matritsa

Xos qiymatlarni hisoblash va eng kichik kvadratlar usulida qo'llaniladi.

SVD (Singular Value Decomposition)

A=UΣVTA = U\Sigma V^T
  • UU, VV — ortogonal matritsalar
  • Σ\Sigma — diagonal matritsa (singular qiymatlar)

Qo'llanilish:

  • Tasvirni siqish
  • Pseudoinverse hisoblash
  • Rang aniqlash

8. Robotikada Qo'llanilish

Aylanish Matritsalari (2D)

θ\theta burchakka aylanish:

R(θ)=[cosθsinθsinθcosθ]R(\theta) = \begin{bmatrix} \cos\theta & -\sin\theta \\ \sin\theta & \cos\theta \end{bmatrix}

Aylanish Matritsalari (3D)

X o'qi atrofida:

Rx(θ)=[1000cosθsinθ0sinθcosθ]R_x(\theta) = \begin{bmatrix} 1 & 0 & 0 \\ 0 & \cos\theta & -\sin\theta \\ 0 & \sin\theta & \cos\theta \end{bmatrix}

Y o'qi atrofida:

Ry(θ)=[cosθ0sinθ010sinθ0cosθ]R_y(\theta) = \begin{bmatrix} \cos\theta & 0 & \sin\theta \\ 0 & 1 & 0 \\ -\sin\theta & 0 & \cos\theta \end{bmatrix}

Z o'qi atrofida:

Rz(θ)=[cosθsinθ0sinθcosθ0001]R_z(\theta) = \begin{bmatrix} \cos\theta & -\sin\theta & 0 \\ \sin\theta & \cos\theta & 0 \\ 0 & 0 & 1 \end{bmatrix}

Homogen Transformatsiya (4×4)

Aylanish + siljish bir matritsada:

T=[Rt01]=[r11r12r13txr21r22r23tyr31r32r33tz0001]T = \begin{bmatrix} R & \vec{t} \\ 0 & 1 \end{bmatrix} = \begin{bmatrix} r_{11} & r_{12} & r_{13} & t_x \\ r_{21} & r_{22} & r_{23} & t_y \\ r_{31} & r_{32} & r_{33} & t_z \\ 0 & 0 & 0 & 1 \end{bmatrix}

Xulosa

TushunchaQo'llanilish
DeterminantYechim mavjudligi, hajm
Teskari matritsaTenglamalar yechish
Xos qiymatlarBarqarorlik, tebranish
Aylanish matritsasiRobot/dron yo'nalishi
Homogen transformatsiyaRobot kinematikasi

Keyingi Qadam

📝 Masalalar — 30 ta masala yeching!