Skip to main content

Masalalar β€” Differensial Tenglamalar

35 ta masala: osondan qiyinga tartiblangan.


Boshlang'ich (1-10)​

Masala 1: Ajraladigan o'zgaruvchilar​

Tenglamani yeching:

dydx=3x2\frac{dy}{dx} = 3x^2

Boshlang'ich shart: y(0)=2y(0) = 2

Yechim

dy=3x2 dxdy = 3x^2\,dx y=x3+Cy = x^3 + C y(0)=2β‡’C=2y(0) = 2 \Rightarrow C = 2 y=x3+2\boxed{y = x^3 + 2}


Masala 2: Eksponensial o'sish​

Bakteriya populyatsiyasi dPdt=0.5P\frac{dP}{dt} = 0.5P qonuniga bo'ysunadi. Agar P(0)=100P(0) = 100 bo'lsa, P(4)P(4) ni toping.

Yechim

P(t)=P0ekt=100e0.5tP(t) = P_0 e^{kt} = 100e^{0.5t} P(4)=100e2=100β‹…7.389β‰ˆ739P(4) = 100e^{2} = 100 \cdot 7.389 \approx \boxed{739}


Masala 3: Radioaktiv parchalanish​

Radioaktiv modda yarim parchalanish davri T1/2=5T_{1/2} = 5 yil. Parchalanish konstantasini toping.

Yechim

N(t)=N0eβˆ’Ξ»tN(t) = N_0 e^{-\lambda t} N(T1/2)=N02=N0eβˆ’Ξ»β‹…5N(T_{1/2}) = \frac{N_0}{2} = N_0 e^{-\lambda \cdot 5} 12=eβˆ’5Ξ»\frac{1}{2} = e^{-5\lambda} ln⁑(0.5)=βˆ’5Ξ»\ln(0.5) = -5\lambda Ξ»=ln⁑25β‰ˆ0.1386Β yilβˆ’1\boxed{\lambda = \frac{\ln 2}{5} \approx 0.1386 \text{ yil}^{-1}}


Masala 4: Birinchi tartib chiziqli​

Tenglamani yeching:

dydx+2y=4\frac{dy}{dx} + 2y = 4
Yechim

Integrallashtiruvchi ko'paytiruvchi: ΞΌ=e∫2 dx=e2x\mu = e^{\int 2\,dx} = e^{2x}

e2xdydx+2e2xy=4e2xe^{2x}\frac{dy}{dx} + 2e^{2x}y = 4e^{2x} ddx[e2xy]=4e2x\frac{d}{dx}[e^{2x}y] = 4e^{2x} e2xy=2e2x+Ce^{2x}y = 2e^{2x} + C y=2+Ceβˆ’2x\boxed{y = 2 + Ce^{-2x}}


Masala 5: Kondensator zaryadsizlanishi​

RC zanjirda dVdt+VRC=0\frac{dV}{dt} + \frac{V}{RC} = 0, R=1000 ΩR = 1000\,\Omega, C=10 μFC = 10\,\mu F. Agar V(0)=5VV(0) = 5V, V(0.02s)V(0.02s) ni toping.

Yechim

Ο„=RC=1000β‹…10Γ—10βˆ’6=0.01 s\tau = RC = 1000 \cdot 10 \times 10^{-6} = 0.01\,s

V(t)=V0eβˆ’t/Ο„=5eβˆ’t/0.01V(t) = V_0 e^{-t/\tau} = 5e^{-t/0.01} V(0.02)=5eβˆ’2=5β‹…0.135β‰ˆ0.68 VV(0.02) = 5e^{-2} = 5 \cdot 0.135 \approx \boxed{0.68\,V}


Masala 6: Xarakteristik tenglama​

Tenglamaning umumiy yechimini toping:

yβ€²β€²βˆ’5yβ€²+6y=0y'' - 5y' + 6y = 0
Yechim

Xarakteristik tenglama: r2βˆ’5r+6=0r^2 - 5r + 6 = 0 (rβˆ’2)(rβˆ’3)=0β‡’r1=2,r2=3(r-2)(r-3) = 0 \Rightarrow r_1 = 2, r_2 = 3

y=C1e2x+C2e3x\boxed{y = C_1 e^{2x} + C_2 e^{3x}}


Masala 7: Takrorlanuvchi ildizlar​

yβ€²β€²βˆ’4yβ€²+4y=0y'' - 4y' + 4y = 0

Yechim

r2βˆ’4r+4=0β‡’(rβˆ’2)2=0β‡’r=2r^2 - 4r + 4 = 0 \Rightarrow (r-2)^2 = 0 \Rightarrow r = 2 (ikki marta)

y=(C1+C2x)e2x\boxed{y = (C_1 + C_2 x)e^{2x}}


Masala 8: Kompleks ildizlar​

yβ€²β€²+4y=0y'' + 4y = 0

Yechim

r2+4=0β‡’r=Β±2ir^2 + 4 = 0 \Rightarrow r = \pm 2i

Ξ±=0\alpha = 0, Ξ²=2\beta = 2

y=C1cos⁑(2x)+C2sin⁑(2x)\boxed{y = C_1\cos(2x) + C_2\sin(2x)}


Masala 9: Garmonik ossilyator​

Prujinali sistema m=2 kgm = 2\,kg, k=8 N/mk = 8\,N/m. Tabiiy chastotani va davrni toping.

Yechim

Ο‰n=km=82=2 rad/s\omega_n = \sqrt{\frac{k}{m}} = \sqrt{\frac{8}{2}} = 2\,rad/s T=2πωn=2Ο€2=Ο€β‰ˆ3.14 sT = \frac{2\pi}{\omega_n} = \frac{2\pi}{2} = \boxed{\pi \approx 3.14\,s}


Masala 10: Boshlang'ich shartli masala​

yβ€²β€²+9y=0,y(0)=0,yβ€²(0)=6y'' + 9y = 0, \quad y(0) = 0, \quad y'(0) = 6

Yechim

Umumiy yechim: y=C1cos⁑(3x)+C2sin⁑(3x)y = C_1\cos(3x) + C_2\sin(3x)

y(0)=C1=0y(0) = C_1 = 0

yβ€²=βˆ’3C1sin⁑(3x)+3C2cos⁑(3x)y' = -3C_1\sin(3x) + 3C_2\cos(3x) yβ€²(0)=3C2=6β‡’C2=2y'(0) = 3C_2 = 6 \Rightarrow C_2 = 2

y=2sin⁑(3x)\boxed{y = 2\sin(3x)}


O'rta (11-22)​

Masala 11: So'nish koeffitsienti​

Tizim: x¨+4x˙+20x=0\ddot{x} + 4\dot{x} + 20x = 0. ωn\omega_n, ΢\zeta, va ωd\omega_d ni toping.

Yechim

Standart ko'rinish: x¨+2΢ωnx˙+ωn2x=0\ddot{x} + 2\zeta\omega_n\dot{x} + \omega_n^2 x = 0

Ο‰n2=20β‡’Ο‰n=20=25β‰ˆ4.47 rad/s\omega_n^2 = 20 \Rightarrow \omega_n = \sqrt{20} = 2\sqrt{5} \approx 4.47\,rad/s

2ΞΆΟ‰n=4β‡’ΞΆ=42β‹…25=15β‰ˆ0.4472\zeta\omega_n = 4 \Rightarrow \zeta = \frac{4}{2 \cdot 2\sqrt{5}} = \frac{1}{\sqrt{5}} \approx 0.447

Ο‰d=Ο‰n1βˆ’ΞΆ2=251βˆ’0.2=250.8=24=4 rad/s\omega_d = \omega_n\sqrt{1-\zeta^2} = 2\sqrt{5}\sqrt{1-0.2} = 2\sqrt{5}\sqrt{0.8} = 2\sqrt{4} = \boxed{4\,rad/s}


Masala 12: Kritik so'nish​

mxΒ¨+cxΛ™+kx=0m\ddot{x} + c\dot{x} + kx = 0 sistemada m=1 kgm = 1\,kg, k=100 N/mk = 100\,N/m. Kritik so'nish uchun cc qiymatini toping.

Yechim

Kritik so'nishda ΞΆ=1\zeta = 1: ccr=2km=2100β‹…1=20 Ns/mc_{cr} = 2\sqrt{km} = 2\sqrt{100 \cdot 1} = \boxed{20\,Ns/m}


Masala 13: Nogomogen tenglama​

yβ€²β€²+y=2cos⁑(x)y'' + y = 2\cos(x)

Yechim

yh=C1cos⁑x+C2sin⁑xy_h = C_1\cos x + C_2\sin x

Chunki cos⁑x\cos x gomogen yechimga kiradi, yp=x(Acos⁑x+Bsin⁑x)y_p = x(A\cos x + B\sin x)

ypβ€²=Acos⁑x+Bsin⁑x+x(βˆ’Asin⁑x+Bcos⁑x)y_p' = A\cos x + B\sin x + x(-A\sin x + B\cos x) ypβ€²β€²=βˆ’2Asin⁑x+2Bcos⁑xβˆ’x(Acos⁑x+Bsin⁑x)y_p'' = -2A\sin x + 2B\cos x - x(A\cos x + B\sin x)

ypβ€²β€²+yp=βˆ’2Asin⁑x+2Bcos⁑x=2cos⁑xy_p'' + y_p = -2A\sin x + 2B\cos x = 2\cos x

B=1B = 1, A=0A = 0

y=C1cos⁑x+C2sin⁑x+xsin⁑x\boxed{y = C_1\cos x + C_2\sin x + x\sin x}


Masala 14: Laplace transformatsiyasi​

L{tβ‹…eβˆ’2t}\mathcal{L}\{t \cdot e^{-2t}\} ni hisoblang.

Yechim

L{tn}=n!sn+1\mathcal{L}\{t^n\} = \frac{n!}{s^{n+1}}

L{eatf(t)}=F(sβˆ’a)\mathcal{L}\{e^{at}f(t)\} = F(s-a)

L{t}=1s2\mathcal{L}\{t\} = \frac{1}{s^2}

L{teβˆ’2t}=1(s+2)2\mathcal{L}\{te^{-2t}\} = \frac{1}{(s+2)^2}

1(s+2)2\boxed{\frac{1}{(s+2)^2}}


Masala 15: Laplace bilan yechish​

Laplace usuli bilan yeching: yβ€²+3y=6y' + 3y = 6, y(0)=0y(0) = 0

Yechim

sY(s)βˆ’y(0)+3Y(s)=6ssY(s) - y(0) + 3Y(s) = \frac{6}{s} Y(s)(s+3)=6sY(s)(s+3) = \frac{6}{s} Y(s)=6s(s+3)Y(s) = \frac{6}{s(s+3)}

Parchalab: 6s(s+3)=As+Bs+3\frac{6}{s(s+3)} = \frac{A}{s} + \frac{B}{s+3}

6=A(s+3)+Bs6 = A(s+3) + Bs

s=0:A=2s=0: A = 2, s=βˆ’3:B=βˆ’2s=-3: B = -2

Y(s)=2sβˆ’2s+3Y(s) = \frac{2}{s} - \frac{2}{s+3} y(t)=2βˆ’2eβˆ’3t=2(1βˆ’eβˆ’3t)\boxed{y(t) = 2 - 2e^{-3t} = 2(1 - e^{-3t})}


Masala 16: State-space o'tkazish​

x¨+5x˙+6x=u(t)\ddot{x} + 5\dot{x} + 6x = u(t) ni state-space ko'rinishga o'tkazing.

Yechim

x1=xx_1 = x, x2=xΛ™x_2 = \dot{x}

xΛ™1=x2,xΛ™2=βˆ’6x1βˆ’5x2+u\dot{x}_1 = x_2, \quad \dot{x}_2 = -6x_1 - 5x_2 + u

A=[[0,1],[βˆ’6,βˆ’5]]\mathbf{A} = [[0, 1], [-6, -5]], B=[0,1]T\mathbf{B} = [0, 1]^T

Javob: xΛ™=Ax+Bu\dot{\mathbf{x}} = \mathbf{A}\mathbf{x} + \mathbf{B}u


Masala 17: Xos qiymatlar​

A=[[0,1],[βˆ’2,βˆ’3]]\mathbf{A} = [[0, 1], [-2, -3]] matritsasining xos qiymatlarini va barqarorligini aniqlang.

Yechim

det⁑(Aβˆ’Ξ»I)=0\det(\mathbf{A} - \lambda\mathbf{I}) = 0

Ξ»2+3Ξ»+2=0\lambda^2 + 3\lambda + 2 = 0

(Ξ»+1)(Ξ»+2)=0(\lambda + 1)(\lambda + 2) = 0

Ξ»1=βˆ’1\lambda_1 = -1, Ξ»2=βˆ’2\lambda_2 = -2

Ikkala xos qiymat manfiy, shuning uchun asimptotik barqaror.

Ξ»=βˆ’1,βˆ’2Β (barqaror)\boxed{\lambda = -1, -2 \text{ (barqaror)}}


Masala 18: Euler usuli​

yβ€²=yy' = y, y(0)=1y(0) = 1 ni Euler usuli bilan h=0.5h = 0.5 qadam bilan t=1t = 1 gacha yeching.

Yechim

yn+1=yn+hβ‹…f(tn,yn)=yn+0.5β‹…yn=1.5yny_{n+1} = y_n + h \cdot f(t_n, y_n) = y_n + 0.5 \cdot y_n = 1.5y_n

y0=1y_0 = 1 y1=1.5β‹…1=1.5y_1 = 1.5 \cdot 1 = 1.5 (t=0.5t = 0.5) y2=1.5β‹…1.5=2.25y_2 = 1.5 \cdot 1.5 = 2.25 (t=1t = 1)

Aniq yechim: y(1)=e1β‰ˆ2.718y(1) = e^1 \approx 2.718

y(1)Euler=2.25Β (xatolikΒ β‰ˆ17%)\boxed{y(1)_{Euler} = 2.25 \text{ (xatolik } \approx 17\%\text{)}}


Masala 19: RK4 bir qadam​

yβ€²=βˆ’2yy' = -2y, y(0)=1y(0) = 1, h=0.1h = 0.1 uchun RK4 ning birinchi qadamini hisoblang.

Yechim

f(t,y)=βˆ’2yf(t, y) = -2y

k1=f(0,1)=βˆ’2k_1 = f(0, 1) = -2 k2=f(0.05,1+0.05β‹…(βˆ’2))=f(0.05,0.9)=βˆ’1.8k_2 = f(0.05, 1 + 0.05 \cdot (-2)) = f(0.05, 0.9) = -1.8 k3=f(0.05,1+0.05β‹…(βˆ’1.8))=f(0.05,0.91)=βˆ’1.82k_3 = f(0.05, 1 + 0.05 \cdot (-1.8)) = f(0.05, 0.91) = -1.82 k4=f(0.1,1+0.1β‹…(βˆ’1.82))=f(0.1,0.818)=βˆ’1.636k_4 = f(0.1, 1 + 0.1 \cdot (-1.82)) = f(0.1, 0.818) = -1.636

y1=1+0.16(βˆ’2+2(βˆ’1.8)+2(βˆ’1.82)+(βˆ’1.636))y_1 = 1 + \frac{0.1}{6}(-2 + 2(-1.8) + 2(-1.82) + (-1.636)) y1=1+0.16(βˆ’10.876)=1βˆ’0.1813=0.8187y_1 = 1 + \frac{0.1}{6}(-10.876) = 1 - 0.1813 = 0.8187

Aniq: y(0.1)=eβˆ’0.2=0.8187y(0.1) = e^{-0.2} = 0.8187

y(0.1)β‰ˆ0.8187Β (judaΒ aniq!)\boxed{y(0.1) \approx 0.8187 \text{ (juda aniq!)}}


Masala 20: Uzatish funksiyasi​

2y¨+6y˙+4y=u(t)2\ddot{y} + 6\dot{y} + 4y = u(t), nol boshlang'ich shartlar bilan. Uzatish funksiyasi H(s)=Y(s)U(s)H(s) = \frac{Y(s)}{U(s)} ni toping.

Yechim

Laplace transformatsiyasi: 2s2Y(s)+6sY(s)+4Y(s)=U(s)2s^2Y(s) + 6sY(s) + 4Y(s) = U(s) Y(s)(2s2+6s+4)=U(s)Y(s)(2s^2 + 6s + 4) = U(s)

H(s)=Y(s)U(s)=12s2+6s+4=12(s+1)(s+2)H(s) = \frac{Y(s)}{U(s)} = \frac{1}{2s^2 + 6s + 4} = \boxed{\frac{1}{2(s+1)(s+2)}}


Masala 21: Teskari mayatnik​

Teskari mayatnik uchun chiziqlashtrilgan tenglama: ΞΈΒ¨βˆ’gLΞΈ=0\ddot{\theta} - \frac{g}{L}\theta = 0. Nima uchun nobarqaror?

Yechim

Xarakteristik tenglama: r2βˆ’gL=0r^2 - \frac{g}{L} = 0

r=Β±gLr = \pm\sqrt{\frac{g}{L}}

Bitta ildiz musbat (+g/L+\sqrt{g/L}), shuning uchun yechim e+g/Lβ‹…te^{+\sqrt{g/L} \cdot t} ni o'z ichiga oladi va cheksizga intiladi.

Musbat xos qiymat mavjud⇒nobarqaror\boxed{\text{Musbat xos qiymat mavjud} \Rightarrow \text{nobarqaror}}


Masala 22: Rezonans chastotasi​

xΒ¨+0.4xΛ™+4x=F0cos⁑(Ο‰t)\ddot{x} + 0.4\dot{x} + 4x = F_0\cos(\omega t). Rezonans yaqinida maksimal amplituda qaysi chastotada?

Yechim

Ο‰n=2\omega_n = 2, ΞΆ=0.42β‹…2=0.1\zeta = \frac{0.4}{2 \cdot 2} = 0.1

Rezonans chastotasi (so'nish bilan): Ο‰r=Ο‰n1βˆ’2ΞΆ2=21βˆ’0.02=20.98β‰ˆ1.98 rad/s\omega_r = \omega_n\sqrt{1 - 2\zeta^2} = 2\sqrt{1 - 0.02} = 2\sqrt{0.98} \approx \boxed{1.98\,rad/s}


Qiyin (23-35)​

Masala 23: Tizim barqarorligi​

Boshqarish tizimi A\mathbf{A} matritsasi bilan berilgan (3x3): qatorlar [0,1,0][0,1,0], [0,0,1][0,0,1], [βˆ’6,βˆ’11,βˆ’6][-6,-11,-6].

Xos qiymatlarni toping va barqarorlikni aniqlang.

Yechim

Xarakteristik polinom: det⁑(Aβˆ’Ξ»I)=βˆ’Ξ»3βˆ’6Ξ»2βˆ’11Ξ»βˆ’6=0\det(\mathbf{A} - \lambda\mathbf{I}) = -\lambda^3 - 6\lambda^2 - 11\lambda - 6 = 0 Ξ»3+6Ξ»2+11Ξ»+6=0\lambda^3 + 6\lambda^2 + 11\lambda + 6 = 0

Faktorlash: (Ξ»+1)(Ξ»+2)(Ξ»+3)=0(\lambda + 1)(\lambda + 2)(\lambda + 3) = 0

Ξ»1=βˆ’1\lambda_1 = -1, Ξ»2=βˆ’2\lambda_2 = -2, Ξ»3=βˆ’3\lambda_3 = -3

BarchaΒ Ξ»<0β‡’asimptotikΒ barqaror\boxed{\text{Barcha } \lambda < 0 \Rightarrow \text{asimptotik barqaror}}


Masala 24: Dron parvoz dinamikasi​

Quadcopter balandlik dinamikasi (soddashtirilgan): mzΒ¨=Tβˆ’mgβˆ’kdzΛ™m\ddot{z} = T - mg - k_d\dot{z}

m=1 kgm = 1\,kg, g=10g = 10, kd=0.5k_d = 0.5. Barqaror balandlik uchun talab qilinadigan itarish kuchini toping.

Yechim

Barqaror holatda zΒ¨=0\ddot{z} = 0, zΛ™=0\dot{z} = 0: 0=Tβˆ’mgβˆ’00 = T - mg - 0 T=mg=1β‹…10=10 NT = mg = 1 \cdot 10 = \boxed{10\,N}


Masala 25: PID boshqaruv tenglamasi​

PID kontrollerli sistema: G(s)=1s2+2s+1G(s) = \frac{1}{s^2 + 2s + 1}, Kp=10K_p = 10.

Yopiq sikl uzatish funksiyasini toping (faqat P boshqaruv).

Yechim

T(s)=KpG(s)1+KpG(s)=10s2+2s+11+10s2+2s+1T(s) = \frac{K_p G(s)}{1 + K_p G(s)} = \frac{\frac{10}{s^2+2s+1}}{1 + \frac{10}{s^2+2s+1}}

T(s)=10s2+2s+1+10=10s2+2s+11T(s) = \frac{10}{s^2 + 2s + 1 + 10} = \boxed{\frac{10}{s^2 + 2s + 11}}


Masala 26: Sensor fusion model​

IMU sensorida akselerometr va giroskopdan keladigan ma'lumotlar: ΞΈΛ™gyro=Ο‰+ng\dot{\theta}_{gyro} = \omega + n_g ΞΈaccel=ΞΈ+na\theta_{accel} = \theta + n_a

Bu yerda ngn_g, nan_a shovqinlar. Kalman filtri uchun state va o'lchov tenglamalarini yozing.

Yechim

State tenglamasi: ΞΈΛ™=Ο‰\dot{\theta} = \omega Diskret: ΞΈk+1=ΞΈk+Ο‰kβ‹…Ξ”t+wk\theta_{k+1} = \theta_k + \omega_k \cdot \Delta t + w_k

O'lchov tenglamasi: zk=ΞΈk+vkz_k = \theta_k + v_k

F=1,H=1,B=Ξ”t\boxed{\mathbf{F} = 1, \quad \mathbf{H} = 1, \quad \mathbf{B} = \Delta t}


Masala 27: Raketa uchish tenglamasi​

Raketa (vertikal uchish, havo qarshiligi bilan): mdvdt=Tβˆ’mgβˆ’12ρv2CDAm\frac{dv}{dt} = T - mg - \frac{1}{2}\rho v^2 C_D A

Bu nochiziqli tenglamani vv kichik bo'lganda chiziqlashtiring.

Yechim

vv kichik bo'lganda v2β‰ˆ0v^2 \approx 0:

mdvdtβ‰ˆTβˆ’mgm\frac{dv}{dt} \approx T - mg dvdt=Tβˆ’mgm=Tmβˆ’g\frac{dv}{dt} = \frac{T - mg}{m} = \frac{T}{m} - g

v(t)=(Tmβˆ’g)t+v0\boxed{v(t) = \left(\frac{T}{m} - g\right)t + v_0}


Masala 28: Orbital tezlik​

Orbital mexanikadan: rΒ¨βˆ’rΞΈΛ™2=βˆ’GMr2\ddot{r} - r\dot{\theta}^2 = -\frac{GM}{r^2}

Doiraviy orbitada (r=constr = const) orbital tezlikni toping.

Yechim

r=const⇒r¨=0r = const \Rightarrow \ddot{r} = 0

βˆ’rΞΈΛ™2=βˆ’GMr2-r\dot{\theta}^2 = -\frac{GM}{r^2} ΞΈΛ™2=GMr3\dot{\theta}^2 = \frac{GM}{r^3}

Orbital tezlik v=rΞΈΛ™v = r\dot{\theta}: v2=r2ΞΈΛ™2=r2β‹…GMr3=GMrv^2 = r^2\dot{\theta}^2 = r^2 \cdot \frac{GM}{r^3} = \frac{GM}{r}

v=GMr\boxed{v = \sqrt{\frac{GM}{r}}}


Masala 29: Robot qo'li dinamikasi​

Oddiy robot qo'li (bir bo'g'in): IΞΈΒ¨+bΞΈΛ™+mglsin⁑θ=Ο„I\ddot{\theta} + b\dot{\theta} + mgl\sin\theta = \tau

Kichik burchaklar uchun chiziqlashtiring (sinβ‘ΞΈβ‰ˆΞΈ\sin\theta \approx \theta) va uzatish funksiyasini toping.

Yechim

IΞΈΒ¨+bΞΈΛ™+mglΞΈ=Ο„I\ddot{\theta} + b\dot{\theta} + mgl\theta = \tau

Laplace: Is2Θ(s)+bsΘ(s)+mglΘ(s)=T(s)Is^2\Theta(s) + bs\Theta(s) + mgl\Theta(s) = T(s)

Θ(s)T(s)=1Is2+bs+mgl\frac{\Theta(s)}{T(s)} = \boxed{\frac{1}{Is^2 + bs + mgl}}


Masala 30: Traektoriya tenglamasi​

Gorizontal otilgan jism: xΒ¨=0\ddot{x} = 0, yΒ¨=βˆ’g\ddot{y} = -g, x(0)=0x(0) = 0, y(0)=hy(0) = h, xΛ™(0)=v0\dot{x}(0) = v_0, yΛ™(0)=0\dot{y}(0) = 0.

y(x)y(x) traektoriyasini toping.

Yechim

x(t)=v0t⇒t=xv0x(t) = v_0 t \Rightarrow t = \frac{x}{v_0}

y(t)=hβˆ’12gt2y(t) = h - \frac{1}{2}gt^2

y=hβˆ’12g(xv0)2=hβˆ’g2v02x2y = h - \frac{1}{2}g\left(\frac{x}{v_0}\right)^2 = \boxed{h - \frac{g}{2v_0^2}x^2}

Parabola!


Masala 31: Van der Pol ossilyatori​

Nochiziqli tenglama: xΒ¨βˆ’ΞΌ(1βˆ’x2)xΛ™+x=0\ddot{x} - \mu(1 - x^2)\dot{x} + x = 0

x=0x = 0 atrofida chiziqlashtiring (xx kichik).

Yechim

xx kichik bo'lganda x2β‰ˆ0x^2 \approx 0:

xΒ¨βˆ’ΞΌxΛ™+x=0\ddot{x} - \mu\dot{x} + x = 0

Xarakteristik: r2βˆ’ΞΌr+1=0r^2 - \mu r + 1 = 0

r=ΞΌΒ±ΞΌ2βˆ’42r = \frac{\mu \pm \sqrt{\mu^2 - 4}}{2}

ΞΌ>0\mu > 0 uchun musbat real qism mavjud β‡’\Rightarrow nobarqaror.

MuvozanatΒ nobarqaror,Β limitΒ cycleΒ hosilΒ bo’ladi\boxed{\text{Muvozanat nobarqaror, limit cycle hosil bo'ladi}}


Masala 32: Ko'p darajali tizim​

Sistema: xΛ™1=x2\dot{x}_1 = x_2, xΛ™2=βˆ’x1βˆ’2x2+u\dot{x}_2 = -x_1 - 2x_2 + u

Uzatish funksiyasini toping (y=x1y = x_1).

Yechim

Laplace: sX1=X2sX_1 = X_2 sX2=βˆ’X1βˆ’2X2+UsX_2 = -X_1 - 2X_2 + U

X2=sX1X_2 = sX_1 ni ikkinchisiga qo'yib: s(sX1)=βˆ’X1βˆ’2sX1+Us(sX_1) = -X_1 - 2sX_1 + U s2X1+2sX1+X1=Us^2X_1 + 2sX_1 + X_1 = U X1(s2+2s+1)=UX_1(s^2 + 2s + 1) = U

YU=X1U=1(s+1)2\frac{Y}{U} = \frac{X_1}{U} = \boxed{\frac{1}{(s+1)^2}}


Masala 33: Tebranish amplitudasi​

So'nuvchi tebranish: x(t)=5eβˆ’0.2tcos⁑(4t)x(t) = 5e^{-0.2t}\cos(4t)

5 ta to'liq tebranishdan keyin amplituda qanchaga tushadi?

Yechim

Davr: T=2πωd=2Ο€4=Ο€2T = \frac{2\pi}{\omega_d} = \frac{2\pi}{4} = \frac{\pi}{2}

5 davr vaqti: 5T=5Ο€25T = \frac{5\pi}{2}

Amplituda: A(t)=5eβˆ’0.2tA(t) = 5e^{-0.2t}

A(5T)=5eβˆ’0.2β‹…5Ο€/2=5eβˆ’0.5Ο€=5eβˆ’1.571=5β‹…0.208β‰ˆ1.04A(5T) = 5e^{-0.2 \cdot 5\pi/2} = 5e^{-0.5\pi} = 5e^{-1.571} = 5 \cdot 0.208 \approx \boxed{1.04}

Amplituda β‰ˆ79%\approx 79\% kamaydi.


Masala 34: Routh-Hurwitz​

s3+4s2+5s+2=0s^3 + 4s^2 + 5s + 2 = 0 tenglamasining barcha ildizlari chap yarim tekislikda ekanligini Routh kriteri bilan tekshiring.

Yechim

Routh jadvali:

s3s^315
s2s^242
s1s^14β‹…5βˆ’1β‹…24=184=4.5\frac{4 \cdot 5 - 1 \cdot 2}{4} = \frac{18}{4} = 4.50
s0s^02

Birinchi ustun: 1, 4, 4.5, 2 β€” barchasi musbat.

IshoraΒ o’zgarishiΒ yo’qβ‡’barqaror\boxed{\text{Ishora o'zgarishi yo'q} \Rightarrow \text{barqaror}}


Masala 35: Tsiolkovsky tenglamasi​

Raketa: mdvdt=βˆ’vedmdtm\frac{dv}{dt} = -v_e\frac{dm}{dt}, bu yerda vev_e β€” gazlar chiqish tezligi.

Agar m0=1000 kgm_0 = 1000\,kg, mf=100 kgm_f = 100\,kg, ve=3000 m/sv_e = 3000\,m/s bo'lsa, Ξ”v\Delta v ni toping.

Yechim

m dv=βˆ’ve dmm\,dv = -v_e\,dm dv=βˆ’vedmmdv = -v_e\frac{dm}{m}

Integrallaymiz: ∫0Ξ”vdv=βˆ’ve∫m0mfdmm\int_0^{\Delta v} dv = -v_e \int_{m_0}^{m_f} \frac{dm}{m} Ξ”v=βˆ’ve[ln⁑mfβˆ’ln⁑m0]=veln⁑m0mf\Delta v = -v_e [\ln m_f - \ln m_0] = v_e \ln\frac{m_0}{m_f}

Ξ”v=3000β‹…ln⁑1000100=3000β‹…ln⁑10=3000β‹…2.303\Delta v = 3000 \cdot \ln\frac{1000}{100} = 3000 \cdot \ln 10 = 3000 \cdot 2.303

Ξ”vβ‰ˆ6908 m/sβ‰ˆ6.9 km/s\boxed{\Delta v \approx 6908\,m/s \approx 6.9\,km/s}


Qo'shimcha Masalalar​

Amaliy: Python simulyatsiya​

import numpy as np
from scipy.integrate import odeint
import matplotlib.pyplot as plt

def rocket(y, t, ve, mdot, g):
"""Raketa harakati (vertikal)"""
h, v, m = y
if m <= 100: # yonilg'i tugadi
mdot = 0
thrust = ve * mdot
dhdt = v
dvdt = thrust/m - g
dmdt = -mdot
return [dhdt, dvdt, dmdt]

# Boshlang'ich shartlar
y0 = [0, 0, 1000] # h=0, v=0, m=1000 kg
t = np.linspace(0, 100, 1000)

# Parametrlar
ve = 3000 # m/s
mdot = 10 # kg/s
g = 9.81

sol = odeint(rocket, y0, t, args=(ve, mdot, g))

fig, axs = plt.subplots(3, 1, figsize=(10, 8))
axs[0].plot(t, sol[:, 0]/1000)
axs[0].set_ylabel('Balandlik (km)')
axs[1].plot(t, sol[:, 1])
axs[1].set_ylabel('Tezlik (m/s)')
axs[2].plot(t, sol[:, 2])
axs[2].set_ylabel('Massa (kg)')
axs[2].set_xlabel('Vaqt (s)')
plt.tight_layout()
plt.show()

Natijalar Jadvali​

DarajaMasalalarMavzular
Boshlang'ich1-10Ajratish, xarakteristik, IVP
O'rta11-22So'nish, Laplace, state-space, raqamli
Qiyin23-35Tizimlar, dron, raketa, robot

Jami: 35 masala